Laga mat med tryck

Bye bye blötlagda bönor och tidskrävande kok av råris, jag har slagit till på en tryckkokare och säger bara: Köp.

Text: Anna-Britta Ståhl

Jag hann knappt hem förrän jag kokade ett kilo råris på 20 minuter, icke blötlagda bönor på 25 och gjorde en vrålgod paella. Frysen är fylld, helt suveränt. Nästa projekt är att fixa hela middagen, älgstek, potatis och grönsaker, i ett och samma kok, det lär ta runt en halvtimme.

Underbart att slippa planera och lägga bönor och kikärtor i blöt kvällen innan. Nu är det raka rör från skafferiet till tryckkokaren som gäller och middagen står på bordet i ett nafs. Slow food omvandlas till snabbmat utan att varken förlora vitaminer, mineraler eller smak. Och smakerna, som ”låses in i grytan”, gifter sig med varandra på ett oemotståndligt sätt. Alla smakämnen hamnar i munnen.

Låter jag för positiv? Ja, jag är upp över öronen förälskad i min ”Perfect Plus”. Första gången jag ställde den på spisen darrade jag visserligen lite lätt. Jag minns den skräckfyllda stämning som alltid infann sig när mamma satte 1950-talets frustande, stånkande pjäs på spisen. Alla visste att kalopsen kunde hamna i taket och ärtorna flyga som projektiler genom köket. Men det var då det. Dagens apparater är coola och tysta. Visslar till om plattan är för het, men tystnar raskt när man sänker värmen.

Onda tungor påstår att jag överdriver, ”tryckkokarmissionär”, som en illasinnad bekant sa. Men jag pratar mig gärna hes om snabba långkok och klimatsmart, god och nyttig mat. Glädjen i att lätt kunna sno ihop nyttiga rätter på en kvart gör mig immun mot alla påhopp. För att inte tala om alla tomma bön- och kikärtsburkar som jag slipper slänga i soporna.

Visst, den är mycket dyrare en vanlig kastrull. Men i slutändan betalar den sig, i min kalkyl ingår en frisk och välmående kropp. Och att koktiderna minskar med runt 70 procent lär visa sig på elfakturan. Och blotta tanken på att potatisen är klar på åtta minuter har en lugnande effekt. Den tiden klarar även jag av att vänta om vrålhungern sätter in.  Så nästa gång jag tillagar, fräser lök, kött och grönsaker skickar jag en tacksam tanke till den franske fysikern Denis Papin som gjorde en förlaga till tryckkokaren år 1679. Papins gryta, som den kallades, är nödvändigare och miljövänligare än någonsin. 
 

<< Tillbaka