Vissa människor har en benägenhet att aldrig riktigt kunna glädjas åt en framgång, lycka, eller något annat positivt. De ser genast bortom det positiva: ”det kan inte vara så här bra…”. Och detta gäller främst vad jag tror oss kvinnor. Det måste vara något biologiskt att vi ska skydda vår avkomma. Jag har faktiskt blivit bättre på att njuta av det goda och att försöka att inte ta det negativa förrän det kommer. Jag är förstås inte helt bra på det, men mycket bättre än vad jag var. Är det åldern som det heter? Är det att barnen nu är vuxna och ska klara sig själva? Men i kärlek finns ibland oron. Hur kan vi ha det så här bra? Men här har jag också blivit mycket bättre att ta vara på nuet. Mycken av den oro som jag haft för olika saker under åren har ju så här med facit i hand varit i onödan. Det mesta har ju gått bra. Men förmodlige är det så att även på ”orosfronten”, så har var tid sin sak.
Efter regn kommer sol!
Processing your request, Please wait....
Diskussion
Kommentarer avaktiverad.
Komentarer avstängd.